Om Eva Bonnier

Eva Fredrika Bonnier kommer till världen den 17 november 1857. Hon är yngsta dotter till bokförläggare Albert Bonnier och hustrun Betty (född Rubensson). Eva växer upp i ett högborgerligt hem på Norrmalm i Stockholm och tillbringar somrarna på Dalarö. Familjen gör många resor utomlands och rör sig hemtamt i europeiska kulturkretsar.

Produktiv i Paris 

År 1875 är Eva Bonnier 18 år och börjar som elev på August Malmströms konstskola. 1878 blir hon antagen till Kungliga Akademien för de fria konsterna. 1883 flyttar hon till Paris för att studera måleri, och hon väljer Académie Colarossi – en konstskola som tar emot både kvinnor och män.

Eva Bonnier, självporträtt (1886).
Tillhör Bonnierska porträttsamlingen.

Åren i Paris blir Eva Bonniers mest produktiva. Hon ägnar sig åt porträtt, figurmåleri och interiörskildringar med raffinerade ljuseffekter. Konstkritikern och författaren Tor Hedberg, beskriver hennes intresse för ”det slutna rummets ljus- och färgproblem” som ”det moderna friluftsmåleriet tillämpat på interiören.” *

Under Parisåren deltar Eva Bonnier också i många utställningar, bland annat visas hennes målningar på Parissalongen och på världsutställningarna i Paris och Chicago. Hon är samtidigt engagerad i opponentrörelsen i Sverige som ställer krav på Kungliga Konstakademien om en modernisering av konstutbildningen, utställningsverksamheten och konstnärsstödet. Kraven avvisas med resultatet att Konstnärsförbundet bildas. Eva Bonnier är medlem och under en tid även ledamot av förbundets styrelse.

Margareta Gynning, konstvetare, museiintendent och feministisk forskare, påpekar att Eva Bonniers

 ”självständiga och emanciperade liv skilde sig markant från den tidens femininitets normer.” **

1889 flyttar Eva Bonnier hem till Sverige igen och installerar sig i ateljén på Hamngatan i Stockholm. Här målar hon finstämda beställningsporträtt som tillhör hennes främsta.

Konstnären som blir mecenat

Eva Bonnier lämnar allt mer sitt eget konstnärskap för att istället stödja konsten på andra sätt, som enskild mecenat för offentlig konst i vid bemärkelse och som stöd för  yngre konstnärskollegor.

Hon anslår bland annat 1903 en årlig summa till konstnärlig ”dekorering” av offentliga byggnader och platser i Stockholm. Samtidigt utser hon en grupp personer – också den kallas nämnd – som ska göra beställningarna av konsten i samråd med henne: H.K.H. Prins Eugen, Richard Berg, Ferdinand Boberg samt författaren Tor Hedberg.

Under Eva Bonniers livstid beställer nämnden bland annat två marmorstatyer av Christian Eriksson för Kungliga  biblioteket, två väggmålningar av Nils Kreuger för Östermalms nya folkskola, Eldhs relief ”Lekande pojkar” för Östermalms högre läroverk, en stor väggmålning av Carl Wilhelmson ”Stockholms hamn” för den stora hallen i Stockholms posthus samt de båda björngrupperna i granit ”Lekande björnar” vid Berzelii park av Carl Milles.

Reglemente
Eva Bonniers donationsnämnd.
Från Stockholms stadsarkiv.

Redan 1901 upprättar Eva Bonnier sitt testamente som omfattar en fond om 385 000 kronor och specificerar hur den ska användas till offentlig konst samt att en nämnd för fonden ska instiftas.

Summan motsvarar över 20 miljoner kronor räknat i 2019 års konsumentprisindex.

År 1909 är Eva Bonnier på besök i Köpenhamn. Hon faller från sitt hotellfönster på Hotel Cosmopolite och avlider några dagar senare av skadorna.

Tack vare Eva Bonniers testamenterade fond och dess framsynta reglemente består hennes mecenatgärning än i dag.

*Eva F Bonnier, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17956, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tor Hedberg.), hämtad 2020-01-01.

** Eva Fredrika Bonnier, www.skbl.se/sv/artikel/EvaBonnier, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Margareta Gynning), hämtad 2020-01-01.