Foto: Historiska museet, SHM. Övriga foton: Eva Bonniers donationsnämnd.

I juli 1938 utlyser Eva Bonniers donationsnämnd en tävling om Historiska museets port. 1939 står skulptören Bror Marklund klar som segrare med förslaget Fädernas arv. Han vinner i konkurrens med 42 tävlande och blir därmed en av samtidens mest kända konstnärer.

Arbetet tar tretton år att utföra, med kontinuerliga omarbetningar av Bror Marklund och ett stort tålamod hos Herman Bergmans konstjuteri.*  Även efter det att portarna är gjutna överför konstnären skisser i tusch och blyerts till ristningar på de metallytor som ligger fria. **  I december 1952 invigs tillslut Historiens portar.

Några av inspirationskällorna till portarnas myllrande bildvärld kan vi vara ganska säkra på: Picassos ”Guernica” gör ett starkt intryck på Bror Marklund när målningen visas på Liljevalchs konsthall 1939, och likaså bilderna i Gustaf Näsströms kulturhistoriska bilderbok ”Forna dagars Sverige” (1941). Frans G.Bengtssons ”Röde Orm” (1941) och Jan Fridegårds ”Trägudars land” (1940) har båda stor betydelse för tema och motivkrets. I Svenskt biografiskt lexikon (1987–87) skriver Åke Meyerson att ”portarnas motivmässiga idé växte fram under en period av nordisk frihetskänsla, född ur reaktionen mot nazistiskt tyranni.”

Historiens portar flankeras av fyra fasadskulpturer i järn (1960) samt en relief i brons ovanför entrén (1959), samtliga utförda av Bror Marklund.

*Brev från Herman Bergmans konstgjuteri, 20 september 1948, Eva Bonniers donationsnämnd,  Stockholms stadsarkiv.
**Svenskt biografiskt lexikon, Åke Meyerson, Band 25 (1985-1987), sida 172.